Postad av: Maija-Leena Terryer, 14:04, 7 november 2007
Låg ribba verksamheter Det är inte bara den medicinska delen för vuxna förståndshandikappade som fattas helt och är på tog i den kommunala ledningen utan allt annat också. Kompetens har försvunnit under tidens gång. Personalen och cheferna har inga faktiska kunskaper utan tjänstetillsättningar är korrupta. Man får tjänster i tveksamma grunder utan faktiska meriter. När VD i Daglig verksamhet i Malmö fick sin post och under sig över 500 handikappade så stoltserande hon i personaltidningen att hon inte hade några tidigare erfarenheter om funktionshindrade. Men denna tjänsteman får denna avgörande tjänst. Enhetschefen som jobbar under henne ljög till mig att hon är socionom men när jag kontrollerade uppgifterna så hittade jag inte ens studentexamen. Sektionschefen som ansvarar de allra svagaste grupperna kallar sig expert men hon kommer från äldrevården och hennes utbildning är från denna sfär. Kommunerna har slumpat ihop äldre- och handikappomsorgen och unga förståndshandikappade behandlas som om de var äldre. Dokumentationen inom Daglig verksamhet är så undermåligt att man inte hittar något förnuft i sammanhanget. Men när jag anmälde verksamheter i Länsstyrelsen så skickade kommunen till Länsstyrelsen sina flotta beskrivningar hur deras dokumenterar enligt LSS ser ut på papper. Dessa vilseledande handlingar godtogs av Länsstyrelsen men man kontrollerade inte om beskrivningarna motsvarar verkligheten. Jag har bett dokumentation enligt LSS flera årstider men utan resultat. Ärendet är igen i Länsstyrelsen. Nivån hos tjänstemännen i Daglig verksamhet är så låg att ingen kan göra dokument enligt dagens krav. Bland personalen finns människor som inte klarar av jobbet, många av dem behövde andra stödinsatser. Kommunen har satt dem på handikappade för att slå två flugor på en skräll. Man slipper socialbidragskostnader och andra insatser när man får lön. Men arbetet uteblir och cheferna beter sig mer som beskyddare till sin personal än att driva verksamheten för förståndshandikappade. Verksamhetsberättelser i Daglig verksamhet är så undermåligt skrivna att man knappt får reda på vilken verksamhet det är. Nästan allt är så botten att jag bara önskar att det ska bli politiskt beslut för att de som vill får valmöjligheter. Tidigare skadades och gasades kroppen nu stryper man själen genom okunskap genom missinriktat utbildade och lågutbildade anställda. Nyare kunskap sipprar inte till kommunen, som är som sluten bunker för kommunen själv. Tilltagande byråkrati med tröga byråkrater blev denna socialdemokratiska intervention. Alla LSS insatser för min dotter får man göra själv och om man överklagar något blir det bara svar att tack för synpunkter eller att kommunen har andra åsikter eller att kommunen har fullt förtroende för dem själva. Kommunens samarbete med berörda myndigheter lyckas inte heller då kunskapsnivån är så låg att kommunen inte kan tillgodogöra konsultation. Kommunaliseringsreformen hade höga ideal men samhället hade kunnat följa upp utvecklingen lite noggrannare och ställa krav på utbildningsfrågor och att behöriga specialpedagoger, logopeder, sjukgymnaster och annat yrkesfolk ska finnas i verksamheterna inte bara f.d. äldrevårdare och mentalskötare som tar på sig olika titlar utan innehåll. Därför har handikappomsorgen på vuxensida stagnerat och den håller sig inte ens på samma nivå som t ex fem år sen utan det är fritt fall och den innehållsmässiga blir bara sämre och sämre. Nu är verkligen dags att ändra lagar och regler och lagstifta valmöjligheter. Vill kommunen ha sin personal så måste vi medborgare ha tillgänglighet till dagen kunskaper och forskning. Musik, data, drama, dans och annat kan inte bara skötas av okunnig personal som bara spånar hit och dit. Det finns kunniga pedagoger som har mycket att ge när man ansluter den i kedjan. Förtroendenämnden och Länsstyrelsen är helt värdelösa instanser och deras s.k. granskning gör saken bara värre. Ribban för bra innehållsmässig verksamhet för vuxna handikappade är så låg att det räcker när man har styrdokument och någorlunda anständiga lokaler. I Malmö finns bara en möjlighet acceptera kommunen och dess olägenheter som de är eller sköta allt själv. Daglig verksamhet är bara lokaler som min dotter med sina assistenter lånar. Dotterns ridning och simning tillhör Vuxenhabiliteringen och dessa aktiviteter fungerar väldigt bra. Merparten ca 57.000 kr av hjälpmedel har jag köpt själv, korttidshemmet kan vi inte använda, fritids verksamhet som kommunen har, är inget för oss heller. Assistans har vi ornat genom privat bolag som fungerar bra. LSS-handläggaren beter sig som försvarsadvokat till kommunen och hon motarbetar LSS syfte och andemening.
http://www.dagensmedicin.se/debatt/2007/03/27/vuxna-med-utvecklingsstorn/index.xml

Welcome to WordPress.com. This is your first post. Edit or delete it and start blogging!